Jag undrar lite ang. det här med förhållande. Kan man vara tillsammans med någon utan att det finns med massa krav? Mer att man är tillsammans utan att vara i ett förhållande? Man umgås så pass mycket man nu vill lägg ner utan att det hindrar en från ens vanliga liv. Man sover hos och med varandra och inga andra. Man avslöjar tankar och funderingar som annars inte har talats högt om. Man delar små hemligheter. Men man är inte i ett förhållande. Går det? Får man göra det? Just det med förhållande är ju att man anpassar sig efter den andre. Små saker man kanske inte tänker på. Förhållanden smått förgiftar ens tankar och resonemang! "Nej, men jag åker inte iväg till England just nu. Vi har tänkt att dra dit tillsammans efter att han är klar med sin utbildning..." - Gah! What? Ska man inte följa sina instinkter och planer? Ska man sjuta upp dem för någon annan? Ursäkta, men när det gäller ens liv ska man väl ändå vara ego och enbart lyssna på sig själv? Varför vänta kvar? Vänta på något, någon, som om ett år kanske inte längre betyder något!Eller, okej. Ni tycker kanske att jag överdriver? Lyssna här då: jag vet en tjej som är tillsammans med en kille. Hon jobbar, han pluggar. Han tar inge lån, hon jobbar och tjänar pengar åt båda. Sedan är tanken att han ska jobba och hon plugga. Ursäkta! Vad har hänt där? Han kommer säkert dumpa henne när han är klar. Hur kan hon vara så blåögd och tro att deras förhållande ska hålla så länge? Kanske gör de det, men jag skulle aldrig våga chansa så. Hur kan hon göra det? Försörja honom nu! Om det tar slut då? Ska hon bara ta det? Ta att hon har betalat hela hans utbildning och nu får sätta igång att fixa sin egen?!
Jag är upprörd. Det kanske märks, men va fan!
Vad hände där? /Julia
No comments:
Post a Comment